Introduktion till barnafödsel

Idag, nästan en vecka sen vi hade introduktionen till den obstetriska praktikplaceringen har jag tid och ork att skriva lite. Det har varit en riktigt lång vecka, men oj vad spännande det är! Jag lovade ju att skriva om introduktionsdagen. Vi hade några korta föreläsningar om lite olika saker. Sen fick vi se två riktiga moderkakor och  klämma och känna lite på dem. Det var riktigt häftigt att få se "livets träd" och alla blodkärl som går mellan mamman och barnet. Det är lite svårt att fotografera med undersökningshandskar på sig och dessutom tror jag inte att alla är lika fascinerade som jag av blod och vävnader, så därav inga bilder.

Efter moderkakorna fick vi prova på det närmsta man kan komma en riktig förlossning. Lite kuriosa kring dockan vi använde är att han som har designat och tillverkat den började inom filmbranschen och har bl.a tillverkat valen i filmen Moby Dick. Senare blev han tillfrågad av en släkting om han inte kunde använda sina kunskaper om gummi inom det medicinska fältet istället, och på den vägen är det. Jag har försökt leta på internet för att bekräfta den här "historien" som vi fick höra på intro-dagen, men utan framgång. Hur som helst, så fick jag förlösa både två bebisar. En som kom med huvudet först i framstupa kronläge som är det allra vanligaste och en som kom med fötterna först. Det är en form av sätesbjudning som är tämligen ovanlig, men det var roligt att få prova båda sätten.

På eftermiddagen provade i på olika former av smärtlindring för födande kvinnor och det var framför allt den här delen av dagen som inte alls blev som jag hade förväntat mig. Jag visste att vi skulle få prova sterila kvaddlar. Det är en liten mängd sterilt vatten som injiceras under eller i huden på särskilda ställen och frisätter endorfiner. Jag hade hört innan att det gör helvetiskt ont, men ville ändå prova på. Först ut var dock akupunkturen. En nål som sätts på en punkt uppe på huvudet för avslappning. Vi fick höra innan att det inte skulle göra ont, förutom kanske precis när nålen stack igenom huden. Jag har väldigt positiva erfarenheter av akupunktur sedan tidigare och såg verkligen fram emot det.

Det sved till rejält när nålen gick igenom och det kändes verkligen som att den skrapade på mitt skallben. När den skruvades runt spreds en brännande känsla över hela mitt huvud och efter ungefär 15 sekunder fick jag ett enormt tryck över bröstet och hjärtat bultade otroligt tungt. Det stack i ben och armar och jag kände svimmningskänslan skölja över mig. Jag har svimmat förr och vet hur det känns precis innan man försvinner. Jag bara väntade på att allt skulle bli svart, men det blev inte det. Jag satt och stirrade framför mig och försökte andas lugnt och lugna ner mig själv. Tjejen bredvid mig frågade om allt var okej och då brast det. Jag började storgråta. Stora tårar rann ner för hela mitt ansikte. Det kändes som att jag släppte ut den jobbiga känslan i bröstet med tårarna, så på så vis var det skönt att gråta. Nålen plockades bort och jag grät en stund till innan jag lugnade ner mig igen.

Efter mitt känsloutbrott var jag både för upprörd och för feg för att våga mig på kvaddlarna, men jag testade TENS som är plattor med svag elektrisk ström som masserar musklerna. Det var riktigt skönt och avslappnande. Sist men inte minst fick jag andas lustgas och det, mina damer och herrar, det är fina grejer det. Jag hoppas innerligt att jag kan klara mig utan smärtlindring den dagen jag ska föda barn, men om jag måste ha hjälp så tror jag att jag och lustgasen skulle kunna bli bra kompisar.

Allt jag inte vill ha

Vi lever i ett konsumtionssamhälle. Det är ingen nyhet. Överallt omkring oss finns företag som gör sitt allra bästa för att få oss att förstå hur mycket vi verkligen behöver prylar eller tjänster som vi knappt ens visste fanns.

Likaväl som det finns forskning inom medicin, politik och religion så finns det forskning på vilken typ av marknadsföring och reklam som funkar bäst. Vad är det som får mig som konsument att vilja ha en viss vara så pass mycket att jag faktiskt inte kan motstå den? Exakt vad det är som triggar just mitt eget köpbehov vet jag faktiskt inte. Jag tycker om att gå i affärer och titta, men det är sällan jag köper något nytt. Vad jag däremot vet är att det är psykologi på hög nivå som driver reklambranschen. Det ligger på en nivå som för de flesta är något utanför medvetandet.

Det finns dock en annan sida av reklam och marknadsföring som i allra högsta grad ligger i mitt medvetande. Ett exempel på det är när den lokala morgontidningen vill vara "hygglig" och dela ut en del av sin tidning gratis till alla varje onsdag. Jag bor i en liten etta, vilket leder till att när tidningsbudet släpper ner tidningen i brevinkastet klockan tre på natten vaknar jag och tror att det är skottlossning utanför dörren. Jag måste alltså ringa ett samtal och avsäga mig deras hygglighet för att få nattro.

Ett annat exempel på marknadsföring som är näst intill omöjlig att undvika är alla värvare för diverse företag och organisationer som går omkring på stan. Jag tycker inte det är kul att kryssa mig fram längs gatan och säga att jag inte är intresserad för att sen skynda vidare så att de inte ska fortsätta med sina övertalningsförsök. För att fönstershoppa i lugn och ro småpratar jag i telefon. Sorgligt. En annan framgångsrik teknik är att göra som min lillasyster. Hon ser bara frågande ut och säger "No hablo Sueco" innan hon går vidare.

När jag skalar bort en del av allt det materiella som jag har omkring mig så inser jag att det är faktiskt ganska få prylar som jag verkligen behöver. Och även om jag kanske vill ha lite mer saker än de jag behöver för min omedelbara överlevnad så måste jag inte köpa nytt. Att köpa eller till och med byta begagnat är fantastiskt, och ger mycket mer tillfredsställelse än att köpa nya saker.

Det gäller att vara medveten som konsument. Medveten om att man blir påverkad av reklam, vare sig man vill eller inte. Det bästa jag kan göra är att tänka över mina val en extra gång och fråga mig vad jag får ut av att köpa den där prylen. Oftast är det inte mycket mer än ett hål i bankkontot.