Så här års när det är så här ljust efter klockan tio på kvällen slår det mig alltid hur mystiskt det är att jag varje år lyckas genomleva den mörka kalla vintern. Jag bor ju ändå i södra Sverige och jag vet att mörkret är sju resor värre längre upp i landet, men på något sätt tror jag att det snölösa mörka här nere tar hårdare på mig än en riktigt vit vinter skulle göra.
Hur som helst så är vintern just nu ett minne blott, och trots att ljuset kan kännas lite obarmhärtigt det också ibland så är jag ändå glad att det är här.
Imorgon får jag sommarlov, och he officiellt tagit mig halvvägs igenom utbildningen. Det är också ganska mystiskt faktiskt. Mystiskt fantastiskt liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar